Redaktionellt

Kund

Tidningen Vi

Kommentar

Illustration av ram och tillhörande vinjett till konstserien "Om konsten kunde tala".

Tänk om tavlan kunde få liv, om karaktärerna på duken kunde berätta sin historia. Vad skulle de säga då? Klas Östergren hör vittnesmål från en stad drabbad av sjukdom. Inte helt olika vår egen situation.   

"Det lät inte bra. Inte alls. Nyheterna var oroväckande. Vilket missgynnade kungen. Så Munck, erkänt skicklig i att vända kappan efter vinden, valde att förhålla sig lika kritisk till dessa negativa rapporter som han nyss förhållit sig till kungens krigsplaner. Han vädrade högt och ljudligt sina misstankar om sabotage och förräderi, om förgiftade matvaror och medikamenter, om inbillningssjuka, om simulanter, om indelta som var lata och fega. Han drog sig inte för att peka ut odugliga officerare. 

Munck uppförde sig som kungatrogen intill förblindelse. Tills han själv anlände till Karlskrona. 

Det som mötte honom där överträffade alla depescher. Staden var ett Inferno. Ett kaotiskt helvete. En krets som fått till och med Dante att resignera.[…]"

Målning: Le Désespéré av Gustav Courbet.

2021

Kund

Tidningen Vi

Kommentar

Illustration av ram och tillhörande vinjett till konstserien "Om konsten kunde tala".

Tänk om tavlan kunde få liv, om karaktärerna på duken kunde berätta sin historia. Vad skulle de säga då? Kanske något helt annat än det vi föreställt oss. Tomas Dur Fläckman lyssnar till en orolig pojke som slagit en ängel i huvudet. 

"Det var en olycka.
Det var en olycka!
Men han anar att Timo kommer att säga att det inte var en olycka.

Han tänker att det värsta en människa kan göra är att slå en ängel. Vad får man för straff om man slår en ängel? Det har dom inte sagt något om i Söndagsskolan. Står det ens något om det i Bibeln? 

Han känner på sig att Gud är väldigt arg just nu.

Vad är änglar, förresten? Är det Guds barn? Det kanske det är. I så fall blir Gud nog rasande om man slår ett av dom i huvudet med en stor sten. […]"

Den sårade ängeln (Haavoittunut enkeli) är en symbolistisk målning från 1903 av den finländske konstnären Hugo Simberg (1873–1917). Den utsågs 2006 till Finlands nationalmålning och finns att se ppå Ateneum i Helsingfors.

2021

Kund

Tidningen Vi

Kommentar

Illustration av ram och tillhörande vinjett till konstserien "Om konsten kunde tala".

Tänk om tavlan kunde få liv, om karaktärerna på duken kunde berätta sin historia. Vad skulle de säga då? Kanske något helt annat än det vi föreställt oss. Therese Bohman fångar drömmen om en ljusare framtid. 

"Det här är världen nu, den har blivit modern. Den har blivit ånga och stål, balkar och tåg. De nya järnvägsstationerna reser sig som katedraler av glas över staden, heliga rum åt framtiden. 

Vi går hit om lördagarna för att titta på tågen. Det är Elisabeth som vill se dem, men jag har ingenting emot det. Det känns som att framtiden är ljus när man tittar på tågen, som att världen öppnar sig. Stationen ligger på Rue l’Europe, ett så passande namn, för sällan känner man sig mer som en del av något större än på en järnvägsstation, även om tågen går åt fel håll härifrån. De går mot kusten, inte mot världen. De går till Normandie[…]"

Järnvägen är en målning av Édouard Manet, från 1873. Tavlan finns att se på National gallery of Arts i Washington. 

2021